De vanligaste hjärt & kärlsjukdomarna

Hjärtrytmundersökning av patient på hjärtspecialistklinik

Hjärtkärlsjukdomar – eller kardiovaskulära tillstånd – är en samling sjukdomar som påverkar hjärta och blodkärl. Vanligtvis handlar det om problem som uppstår när kärl förträngs, eller när blod inte flödar som det ska. Ett tydligt exempel är hjärtinfarkt, som ofta beror på plack i kranskärlen och blodproppsbildning.

De vanligaste sjukdomar att hålla koll på

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning där hjärtats övre delar (förmaken) slår oregelbundet och ofta snabbare än de ska. Detta gör att blodet inte pumpas lika effektivt, vilket ökar risken för blodproppar och stroke.

Vanliga symtom: Hjärtklappning, trötthet, andfåddhet, yrsel.

Varför det är viktigt att upptäcka: Oregelbundna slag kan pågå utan symtom och upptäcks ibland först vid rutinkontroll. Behandling minskar risken för komplikationer.

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt inträffar när ett blodkärl som försörjer hjärtmuskeln (kranskärl) plötsligt täpps till, oftast av en blodpropp som bildats på grund av åderförkalkning. Då får hjärtmuskeln för lite syre och börjar ta skada.

Vanliga symtom: Tryck eller smärta i bröstet, ofta med utstrålning mot arm, käke eller rygg, kallsvett, illamående och andnöd.

Akut åtgärd krävs: Ring 112 vid misstanke – snabb behandling kan rädda liv och begränsa skadorna på hjärtat.

Kärlkramp (angina)

Kärlkramp är smärta eller tryck i bröstet som uppstår när hjärtat behöver mer syre än det får, oftast på grund av förträngningar i kranskärlen. Besvären brukar komma vid fysisk aktivitet eller stress och gå över vid vila.

Vanliga symtom: Tryck över bröstet, ibland med utstrålning mot arm, hals eller rygg.

Varför det är viktigt att behandla snabbt: Kärlkramp är en varningssignal om att blodflödet till hjärtat är begränsat och att risken för hjärtinfarkt är högre.

Stroke och TIA

Stroke orsakas av att blodflödet till hjärnan avbryts, antingen av en blodpropp (hjärninfarkt) eller en blödning. Syrebristen skadar hjärnvävnaden snabbt. TIA beskrivs ofta som övergående strokeliknande symtom men är ett viktigt varningstecken.

Vanliga symtom: Plötslig svaghet eller domningar i ansikte, arm eller ben (ofta på ena sidan), talsvårigheter, synproblem, balanssvårigheter.

Akut åtgärd krävs: Ring 112 omedelbart – snabb vård kan rädda liv och minska bestående skador.

Perifera kärlsjukdomar

Perifera kärlsjukdomar orsakas ofta av ateroskleros (åderförkalkning) i ben- eller armkärl. Detta kan minska blodflödet och ge så kallad fönstertittarsjuka – smärta i benen vid gång som försvinner vid vila.

Varför det är viktigt att ta på allvar: Kan vara ett tecken på en omfattande kärlsjukdom som även påverkar hjärtat.

Behandling: Motion, blodförtunnande läkemedel, ibland kirurgi för att vidga eller byta ut förträngda kärl. Gångträning, rökstopp, statin, blodtrycks‑ och blodsockerkontroll samt trombocythämning kan ingå.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt betyder att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Detta leder till att vätska kan samlas i lungor och ben. Tillståndet utvecklas ofta långsamt, men kan förvärras snabbt vid infektion, högt blodtryck eller hjärtinfarkt.

Vanliga symtom: Andfåddhet vid ansträngning eller vila, svullna ben och fötter, trötthet, viktuppgång på grund av vätska.

Behandling: Rätt mediciner och livsstilsförändringar kan bromsa sjukdomen och förbättra livskvaliteten.

Aortaaneurysm

Bukaortan är den stora kroppspulsådern som löper genom buken och försörjer nedre delen av kroppen med blod. En av de allvarligaste sjukdomarna i bukaortan är bukaortaaneurysm – en utbuktning i kärlväggen som kan växa med tiden. Riskfaktorer är hög ålder, rökning, högt blodtryck, ärftlighet och män drabbas 5 gånger oftare än kvinnor. I Sverige erbjuds män vid 65 års ålder en engångsundersökning med ultraljud. Upptäcks avvikelser fortskrider man med uppföljning.

Varför det är farligt: Om utbuktningen brister, orsakar det en livshotande blödning som kräver omedelbar vård.

Vanliga symtom: Ofta inga symtom förrän den är stor eller brister. I vissa fall kan man känna en pulserande knöl i magen eller få smärta i rygg eller buk.

Behandling: Mindre aneurysm följs upp med ultraljud, medan större eller snabbt växande kan opereras för att minska risken för bristning.

Högt blodtryck (hypertoni)

Blodtryck är trycket som blodet utövar mot kärlväggarna. Vid hypertoni är trycket för högt under lång tid, vilket sliter på hjärta och kärl.

Vanliga symtom: ofta inga symtom, men ibland huvudvärk, yrsel, trötthet.

Behandling: Högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt och stroke, och behandling minskar risken markant. Man kan äta blodtryckssänkande medicin och samtidigt är det viktigt att tänka på sin livsstil.

Åderbråck (varicer)

Åderbråck är ytliga, utvidgade vener som oftast syns på benen. De uppstår när klaffarna i venerna inte håller tätt och blodet samlas i kärlet.

Vanliga symtom: tyngdkänsla, värk, svullnad i benen.

Behandling: kompressionsstrumpor, motion och i vissa fall operation eller laser. Man kan också använda skumbehandling eller skleroterapi för att spruta in i venen och få den att skrumpna ihop. 

Hur vanligt är egentligen hjärt- och kärlsjukdomar?

I Sverige berörs över två miljoner människor, och årligen leder dessa sjukdomar till cirka 30 000 dödsfall vilket betyder att hjärt‑kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken. Om du har symtom som återkommande bröstsmärta vid ansträngning, oregelbunden puls, yrsel eller andfåddhet, är det klokt att undersökas. 

Enkla förändringar som minskar risken för problem

  • Din livsstil – Rökning, ohälsosam kost och inaktivitet är riskfaktorer. Sunda levnadsvanor kan exempelvis minska cirka 80 % av förtida hjärtsjukdom och stroke.
  • Fysisk aktivitet – Ett stillasittande liv är inte bra. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärt‑kärlsjukdom.
  • Kostval– Enligt Livsmedelsverket rekommendationer.

När du behöver undersökas

Har du något av ovanstående symtom så behöver du kontakta din vårdcentral för en bedömning och beslut om vidare utredning. OBS! Är det av livshotande karaktär ska du alltid ringa 112.

Läs mer om undersökningar

Läs fler artiklar